En killgissning värd 1.313.125 kr
Högsta Domstolen (HD) har beviljat prövningstillstånd i ett fall (T14084-20) som handlar om hur högt beviskravet ska vara för en patientskada. Aftonbladet har tidigare skrivit om fallet och anser att det kommande domslutet kan rita om kartan helt.
Fallet gäller en kvinna som efter en operation av foten har drabbats av kvarstående nervsmärtor i form av så kallad CRPS. Kvinnan gör gällande att operationen var onödig: Hon hade före operationen påbörjat en kortisonbehandling och man borde ha avvaktat effekten av denna behandling. Den diagnos som hade ställts med ledning av röntgenbilder var inte rätt och hon hade heller aldrig informerats om riskerna med operationen. Hade hon vetat om riskerna hade hon aldrig låtit sig opereras.
Enligt skadeståndsrättslig praxis är det den som yrkar ersättning som har bevisbördan för sina krav. Enligt patientskadelagen har patienten en bevislättnad när det gäller orsakssambandet mellan vårdåtgärden och den påstådda skadan. Det anses tillräckligt att det är övervägande sannolikt att skadan har orsakats av vårdåtgärden.
Såväl Svea hovrätt som Stockholms tingsrätt har ansett att det är just övervägande sannolikt att kvinnans nervsmärtor har orsakats av operationen, men hon har inte kunnat styrka att operationen var onödig. Domstolarna anser med andra ord att patienten har ett högre beviskrav när det gäller att kunna säga att operationen var onödig. Någon ersättning för de uppkomna skadorna kan därför inte lämnas.
Hur kommer då HD att döma?
Och här kommer vi till min killgissning: Givet det faktum att HD har beviljat prövningstillstånd och att HD tidigare har varit beredd att sänka beviskraven till den enskilda konsumentens fördel tror jag att domstolen kommer att göra så även denna gång. Motiveringen skulle vara att det inte anses rimligt med ett så högt ställt beviskrav för en enskild patient. Däremot tror jag inte, i motsats till Aftonbladet - att domslutet kommer rita om kartan. Det är heller inte säkert att ett sänkt beviskrav i det här fallet medför en förändrad utgång i målet och att kvinnan får ersättning för skadan. Sannolikt har försäkringsbolaget gjort en rätt bedömning.
Varför är min killgissning värd 1.313.125 kronor?
Det är försäkringsbolagets juridiska kostnader i tingsrätt och hovrätt som kvinnan är skyldig att betala om hon förlorar. Därtill kommer hennes egna advokatkostnader och kostnaderna för prövningen i HD.
Och här kommer vi in på det som målet egentligen handlar om. Är det rimligt att det kostar 2 miljoner för en konsument som vill få sin försäkringsfråga prövad i domstol och får betala hela beloppet om hen förlorar?
Som patient i sjukvården förväntar vi oss att alla bemöts likvärdigt och får en likvärdig vård. Oavsett om du är rik eller fattig, oavsett yrke och utbildning, etnisk tillhörighet eller om du har en funktionsnedsättning.
Men om patienten skulle vara missnöjd med vården. Har alla lika möjligheter att få sin sak rättsligt prövad eller är den rätten endast förbehållen miljonärer?
I det här fallet finns det också ett allmänt intresse att få det juridiskt klarlagt om det finns ett eller två olika beviskrav. Särskilt om det är lagstiftaren som har varit otydlig.
Är det konsumenten som ska bära den kostnaden?
Det är en fråga som jag tror vi behöver fundera över.
Fredrik Jönsson, vd JW Loss Adjusting
Relaterade artiklar
